Tillbaka

 

FRA - Begynnelsen

Den 1 juli 1937 bildades Försvarsstaben (Fst) och fick sina lokaler i det så kallade ”Grå huset” på Östermalmsgatan 87. Fst var ett gemensamt organ för armén, marinen och flygvapnet. Fst fick bland annat egna avdelningar för underrättelse, signaltjänst och krypto. Kryptoavdelningen fick fyra detaljer där krypto forceringen hamnade i kryptodetaljen IV. Radiospaningen låg då inom signaltjänstavdelningen.

En radioanstalt inrättades hösten 1938 vid Försvarsstaben. Från och med 15/2 1939 kallades den för Försvarsstabens radioanstalt. Från och med 1/8 1941 kallades den för Försvarsväsendets Radioanstalt. Den 1/7 1942 blev FRA en egen myndighet när man fick det så kallade kungabrevet av konung Gustav V. I brevet fastställde instruktionerna för verksamheten. Radioanstalten hade då sina lokaler på Karlavägen och på Lidingö. Den 1/2 1960 fick myndigheten sitt nuvarande namn - Försvarets Radioanstalt.

Det finns uppgifter om svensk signalspaning så långt tillbaka som till början av 1900-talet. Under första världskriget hade dåvarande general och marinstaben egna avdelningar för krypto och signalspaning. Man lyckades bland annat lösa den ryska östersjöflottand krypto. Under mellankrigstiden fick den svenska signalspaningen en allt mer reducerad roll på grund av att politikerna inte insåg vikten av signalspaning. Från och med 1928 bedrevs en begränsad signalspaning av marinen från pansarskeppet Sverige och senare även från andra fartyg och marinens kustradiostationer.

Marinen var en föregångare inom tidig svensk signalspaning. Under början av 30-talet utvecklades verksamheten. På pansarskeppet Viktoria utbildades telegrafister till signalspanare. Samtidigt utbildades kryptoforcörer. Under 1933 lyckades man forcera den Sovjetiska hemliga underrättelsetjänstens OGPUs (senare KGB) krypto.

Krigsutbrottet innebar en ökning av personalen. Dåvarande lokaler blev snabbt för trånga och man flyttade till Karlaplan 4 som kom att kallas Karlbo. Nu började man se resultatet av en väl fungerande signalspaning. Försvarsstabens Signaltjänst och Kryptoavdelning började producera mängder med värdefulla underrättelser vilket var en starkt bidragande orsak till att FRA blev en egen myndighet genom kungabrevet 1/7 1942.


FRA organistaion 1942

   
  Civilanställd personal
269
  Arvodespersonal
2
  Militär personal
53
  Värnpliktiga
60
  Summa
384
     
  Lönekostnader
1.425.000
  Omkostnader
338.000
  Summa
1.763.000



När Försvarsstaben (Fst) bildades 1937 fick Signaltjänstavdelningen (Fst-S) till uppgift att bedriva signalspaning (inhämtning). Kryptoavdelningen (Fst-K) skulle ta hand om arbetet med forceringen av krypton (bearbetning). Under 1937 funderade man på en gemensam signalspaningsorganisation för samtliga försvarsgrenar. Hösten 1938 satte man upp en avlyssningsstation i Karlskrona med personal från flottan. I januari 1941 lades det fram ett förslag att signalspaningen skulle frikopplas från Försvarsstaben och bli en egen organisation direkt under konungen. Regeringen ansåg att man behövde mer erfarenhet för att kunna fatta ett sådant beslut. Förslaget omarbetades och las på nytt fram under hösten 1941. Den formella starten av ett fristående FRA blev 1/7 1942 genom kungabrevet.

Tidigt under 1940 hade man konstaterat att radiospaningen var olämplig att driva från lokaler inne i Stockholm på grund av lokala störningar. Därför flyttades radiospaningen ut till Bosön (Krybo). Lokalbehovet ökade och i mars 1941 flyttade man in i en villa på Elfviks udde (Rabo). Samtidigt påbörjades utbildning av värnpliktiga i en villa i Marielund (Utbo). Sommaren 1941 togs en villa vid Fiskarudden i användning för maskinradiospaning (fjärrskrift över radio) som kom att kallas Petsamo. Hösten 1943 drygt ett år efter att FRA blev en egen myndighet flyttades verksamheten till nuvarande lokaler på Lovön. Uppgiften om verksamheten på Lovön var från början och långt in på 60-talet i högsta grad sekretessbelagt.

 

FRA och de första stationerna

FRA bildades egentligen successivt under några år innan det officiella inrättandet den 1 juli 1942. När försvarsstaben bildades 1937 fick Signaltjänstavdelningen (Fst-S) i uppgift att bland annat bedriva signalspaning. Kryptoavdelningen (Fst-K) skulle ta hand om forceringen av de krypterade meddelandena – vilket gjordes inom kryptodetaljen IV.

1937 började arbetet med att titta på hur en försvarsgemensam signalorganisation skulle se ut. Hösten 1938 byggdes den första signalspaningsstationen i Karlskrona. Personalen kom främst från flottan. Syftet var först och främst att bygga upp erfarenheter.

I början av 1941 hade man skapat en handlingsplan och förslag för en fast organisation i fredstid. Den skulle frikopplas från Försvarsstaben och bli en självständig organisation under Kungl Maj:t benämning Försvarsväsendets radioanstalt (FRA). Vid den tiden ansåg regeringen att man saknade tillräckligt med erfarenhet för att kunna fatta ett sådant beslut. Förslaget till en fristående signalspaningsorganisation vidareutvecklades och las åter fram på hösten 1941. I praktiken kan man säga att arbetet inom den nya organisationen påbörjades i september 1941. Den formella starten blev den 1 juli 1942 då förslaget fastställdes av regeringen.

I början av 1940 kunde man genom den försöksverksamhet som pågick konstatera att det var olämpligt att bedriva signalspaning inne i Stockholm på grund av de störningar man hade från elnätet. Försök med signalspaning hade i mindre omfattning bedrivits från Karlaplan 4 (Karlbo) samt från Krigshögskolan. För att få en mindre störd radiomiljö flyttade man ut från Stockholm till Bosön. Den 4 januari 1940 flyttade radiospaningen och forceringen ut till en villa (Krybo) på Bosön som disponerades av Idrottsinstitutet och som tidigare varit Paul U Bergströms (PUB) sommarvilla.


Krybo (foto FRA)

 

Det upptog snart lokalbrist och därför flyttade man in i ytterligare en villa ute på Elfviks udde (Rabo).


Rabo (foto FRA)

 

Samtidigt påbörjades utbildning av värnpliktiga och de placerades i ytterligare en annan villa i Marielund (Utbo).


Utbo (foto FRA)

 

Sommaren 1941 utökades lokalerna ytterligare med Elfviks herrgård som användes som förläggning och utspisningslokal (Matbo).


Matbo (foto FRA)

Historien om varför stationernas namn slutade med ”bo” är fortfarande oklar.
En förklaring är att Krybo skulle stå för Kryptoavdelningen på Bosön och efterföljande namn fick samma ändelse. Ett undantag är stationen Petasmo på Lidingö (maskinradiospaning). Det "riktiga" Petasmo ligger i norra ryssland uppe vid norra Ishavet. Efter som stationen som fick detta namn låg längst norr ut på Lidingö skulle det kunna vara förklaringen.


Petasmo (foto FRA)

 


FRA på Lidingö

 

Sommaren 1941 fick man stora problem med trångboddhet inne i Stockholm och man började också växa ur lokalerna på Lidingö. Man var därför tvungen att börja titta på möjligheten att flytta till egna lämpliga lokaler där verksamheten kunde inrymmas ”under ett tak”.

Kraven på de ny lokalera blev:
- Marken skulle ägas av kronan
- Platsen skulle ligga utanför Stockholm för att minska radiostörningarna
- Landsväg skulle finnas i närheten
- Elektricitet skulle finnas i närheten
- Vatten måste finnas i närheten

Efter att noggrant sökt igenom alla områden som tillhörde Domänstyrelsen och Arméförvaltningen hittade man endast ett område som uppfyllde kraven – området var Lovön. Enda nackdelen var att personalen inte kunde bo i närheten utan måste transporteras till och från arbetsplatsen. Det blev betydande svårigheter att få fram byggmateriel under kriget, men under hösten 1943 stod de nya lokalerna på Lovön klara för inflyttning. Nu hade FRA fått egna lokaler samlade på ett ställe.


FRA på Lovön 1943 (ritning FRA)

 

Tillbaka