Tp 79 nr 001 Signalspaningsplan

Nedskjutningen Tp 79001 (DC-3) över Östersjön 13 juni 1952

Dokument:

Arkiv med olika handlingar som berör Tp79001, FRA, Wennerström, SÄPO, APR-9

FRA Flp 79001. Systemrapport FRA-utrustning
Haverirapport 79001 Teknisk utredningsrapport över haveri med Tp79 nr 001
FOI Rapport Beskjutningsskador tp79.001 "DC-3"

FRA var då som nu ansvariga för signalspaning mot främmande makt. Denna signalspaning skedde främst från markbaserade stationer, men även från flygplan och – vid enstaka tillfällen – fartyg. Flygplanet som FRA använde var en DC-3 - TP79001 ”Hugin”.

Den flygburna signalspaningen under FRA hade till övergripande uppgift att komplettera kunskapsläget om den teletekniska utvecklingen och materieltillförseln inom Sovjetunionens stridskrafter, bl.a. luftförsvarsstyrkorna. Det var en naturlig del i de svenska försvarsförberedelserna och då särskilt för Flygvapnet. Syftet var att kartlägga de sovjetiska stridskrafternas förvarnings- och försvarssystem för egen utveckling av främst motmedel i form av störskydd och störutrustningar. Flygvapnet hade organiserat en speciell grupp – 6 transportgruppen vid F 8 – som hade till uppgift att utföra flygningar för FRA:s signalspaningsverksamhet samt flygningar för forskning och materielutveckling vid FOA.

Den aktuella flygningen var nummer 27 under år 1952. Starten skedde på Bromma bana 31, kl. 09:05 och enligt flygplatsjournalen var beräknad landningstid på Bromma kl. 12:35 och antalet ombordvarande åtta. Avsikten var att genomföra signalspaning mot sovjetiska signalkällor enligt en särskild inriktning. FRA:s operatörer hade dock normalt relativt fria händer när det gällde att välja signalkällor. Vid detta tillfälle fanns troligen en inriktning mot en ny sovjetisk luftbevakningsradar av typ P-20 i Liepaja samt en stor sovjetisk marinövning som pågick mellan den 9 och 20 juni.

Dokument om händelsen finns i det öppna arkivet på FRA:
Serie F1 "Handlingar angående två nedskjutna plan över Östersjön juni 1952"

Teknisk utrustning i flygplanet - signalspaningsutrustning

Antennernas placering

tp-79001 eller tp-79002, osäkert

Blockschema över mottagarinstallationen i flygplanet

Signalspanarnas placering

Frekvensområden

I nedanstående skiss anges grafiskt inom vilka frekvensområden man kunde signalspana (FRA utrustning/täckning),
samt inom vilka frekvenser olika typer av signalkällor (målfrekvenser) arbetar. Som komplement har även frekvenser för 79001 navigeringsutrustning lagts in.

Område	Frekvensområden (MHz)	Utrustning
Kommunikation och länk	25-45	ARR-7, ARR-5
Kommunikation och länk	55-59	ARR-5
Kommunikation och länk	100-155	ARR-5, Sadir
Kommunikation och länk	1150-1350	APR-5, TN-19
Robotstyrning	450-650	TN-18
Robotstyrning	1000-1150	APR-5, TN-19
Robotstyrning	1200-1350	APR-5, TN-19
Radar	25-45	ARR-7, ARR-5
Radar	65-75	ARR-5
Radar	80-90	ARR-5, TN-17
Radar	150-170	Sadir, TN-17
Radar	280-320	TN-17, TN-18
Radar	490-520	TN-18
Radar	1110-1140	APR-5, TN-19
Radar	3160-3370	APR-5, TN-54
IK	65-80	ARR-5, TN-17
IK	135-160	ARR-5, Sadir, TN-17

Bottenkarta, FRA-apparater

Var FRA-apparater återfanns på botten. Som framgår av bildenfinns inget tydligt spridningsmöster som klart anger nedslagsriktning.

Av bilden nedan framgår att ett antal apparater låg bakom och till vänster om flygplansskrovet.
Endast en av apparaterna återfanns inne i flygplanet (APR-4).
Detta innebär att samtliga apparater utom en har kastats ur flygplanet i samband med nedslaget.

Mottagare APR-2

APR-2 Var en motordriven mottagare som snabbt kunde söka inom området 90 - 1000 MHz med 6 svep per sekund. Den registrerade närvaron av radarsignaler på ett termiskt pappar samt även tidsinformationen. Skrivaren kan ses uppe i det högra hörnet.

Mottagare APR-4

Användes från 1944 av det amerikanska flygvapnet och marinen. Den användes i första hand till detektera och mäta frekvensen på radarsignaler. Frekvensområdet var 38 - 4000 MHz. Den kunde även detektera typ av modulering och signalstyrka. Huvudmottagare hade en 30 MHz mellanfrekvens med möjlighet att välja smalt eller brett passband. Det fanns också utgångar för video och signalanalys. Möjlighet till BFO för detektering av svaga signaler och CW. I APR-4 fanns detektor för AM och CW. Den senare modellen APR-4Y hade även detektor för FM samt en pluggin CV253/ALR för flera frekvensband. APR-4 hade även en elektrisk motor för att automatiskt söka över frekvensområdet

APR-4 var i 79001 viktigaste mottagarsystem. APR-4 består av en huvudenhet med strömförsörjning och anslutningar. I APR-4 finns ett fack där man enkelt kan montera valfri Tunerenhet (”TN”) där respektive TN täcker olika frekvensområden. Byte av TN krävde vanligen byte av antenn. Normalt fördelades bevakningen av olika frekvensområden mellan operatörerna, dvs varje operatör hade sig tilldelad en TN-enhet. Ibland bytte man TN-enhet för att om spaningsläget så påkallade bevaka andra områden, ibland med parallell mottagning av samma signal, t ex för mätning med APA-11, som inte fanns vid alla operatörsbord. Mottagaren kan ställas in för automatisk sökning inom ett visst, begränsat bärfrekvensområde. Totalt 4 st. APR-4 har återfunnits. Enligt FRA [se FRA / 79001 systemrapport] fanns 4 st. APR-4 ombord. Vidare fanns 4-15 st tunerenheter ombord, varav 8 enheter har återfunnits. Sannolikt fanns ett antal extra tunerenheter utöver de som var monterade i APR-4-mottagarna, dvs det kan ha varit fler än 8 st., men knappast så många som 15.

Tuner TN-16 Plugginenhet för APR-4 för frekvensområdet 38 - 95 MHz
Tuner TN-17 Plugginenhet för APR-4 för frekvensområdet 74 - 320 MHz
Tuner TN-18 Plugginenhet för APR-4 för frekvensområdet 300 - 1000 MHz
Tuner TN-19 Plugginenhet för APR-4 för frekvensområdet 975 - 2200 MHz
Det fanns även en plugginenhet TN-54 för frekvensområdet 2150 - 4000 MHz men den saknades på flygplanet

Kontroller på huvudenhet (se vänster del i bilden ovan):
POWER OFF – Nätströmbrytare
FUSE – Säkring
PAN – Panadapteruttag för t ex Panoramic Adapter APA-10 (fanns ej ombord)
VID – Videoutgång för t ex Pulse Analyzer APA-11 eller Cossor 339
ANT – Antennuttag (i samband med TN-16, 17, 18)
POWER – Smala stift för nätspänning in, grova stift för motorspänning in.
Instrument för signalstyrkejämförelse och fininställning av frekvens
IF-GAIN – Stegvis kontroll av mellanfrekvensförstärkningen samt strömbrytare för AVC (aut.volymkontroll)
HET-OFF – Omkopplare för inbyggd generator, BFO, för att kunna lyssna på en omodulerad bärvåg, CW, läge HET eller modulerad bärvåg.
VOLUME – LF-kontroll
N-W – Bandbreddsomkopplare modifierad av FRA med strömbrytare för pulsförlängare
PHONES – Uttag för hörtelefon

Kontroller på TN-enheterna
FREQUENCY – Frekvensskala. Innanför locket under skalan finns inställningen till automatavsökningen
AUTOSWEEP-MAN – Omkopplare mellan automatisk och manuell avsökning
DIAL LIGHT – Skalbelysning
SPEED – Hastighetskontroll till avsökningsmotorn.
Avstämningsrattmningsratt
ANTENNA – Antennuttag (TN-19 och TN-54)

Mottagare APR-5

Mottagare APR-5A för 1000 - 6000MHz

APR-5A var det mottagarsystem som täckte de högsta bärfrekvenserna. Den breda bandbredden var viktig för bl.a. pulslängdsmätning.
1952 fanns dock inte många objekt på frekvenser mellan 4 och 6 GHz.

Data; Nätspänning 80-115 V, 60-2600 Hz och 28 V DC. Frekvensområde 1000-6000 MHz, IF Bandwidth (MF-bandbredd) 13,5 MHz

Kontroller vänster panel:
POWER OFF, ON – Nätströmbrytare
FUSE – Nätsäkring
POWER INPUT – Intag för driftspänningar
IF GAIN – Kontroll för mellanfrekvensförstärkning
METER SWITCH – instrumentomkopplare i 6 lägen:
1. IF 100 mA (normalt inställd på 60)
2. OSC. 50 mA (normalt 15)
3. OSC. 500V (normalt 300)
4. XTAL 10 mA (minst 0,2)
5. TUN IND (inkommande signals styrka)
6. AC LINE 0-150 (nätspänningen)

Kontroller mittpanel:
Överst en reglerbar kontrollampa och därunder avstämningsskala och dess ratt.

Kontroller höger panel:
TUN IND ZERO – För nolljustering av instrument med METER SWITCH i läge 5.
ANT – Antennintag
VIDEO – Videouttag
AUDIO – Uttag för hörtelefon mm.
MOTOR – Säkring för fläktmotorn
AUDIO GAIN – LF-kontroll

Mottagare APR-7

Mottagare ARR-7. Airborne Radio Receiver 0,55 - 44 MHz, tillverkad av Hallicrafters.

Mottagare SADIR-CARPENTIER R 87 HS

En fransktillverkad VHF-mottagare för amplitudmodulerade signaler. Användbar för såväl kommunikationsspaning
som teknisk signalspaning (dock saknas videoutgång för pulsanalys). Vanlig under första hälften av 50-talet. Fabrikantens beskrivning finns på FRA:s museum.

Data:
Frekvensområde 100 -156 MHz
Modulationstyper CW, AM
Kraftförsörjning 110/220 VAC, 50 Hz, ca 80 W
Mått och vikt Mottagaren 210x480x250 mm, 22 kg
Kraftenheten 190x240x153 mm, 7,5 kg

Panoramatillsats APA - 10
Ej Funnen

Spektrumanalysator för APR-4, APR-5A och APR-7 med omkopplingspar mellanfrekvens på 455kHz, 5.25MHz och 30MHz.
Svepningen av mellanfrekvensen gjorde med hjälp av den blanka ratten högst upp på kontrollpanelen

Impulsoscilograf APA - 11

Signalanalysator. Användes för att analysera repetitionstiden på radarpulserna Analysinstrument för teknisk signalspaning. Pulsanalys, som är en central funktion inom teknisk signalspaning, kunde på 50-talet bara göras ombord i realtid. APA-11 användes främst för mätning av pulslängd, men kunde också användas för mätning av PRF, pulsrepetitionsfrekvens. Det gjordes dock bättre och noggrannare i 79001 med tongenerator och oscilloskop. APA-11 kunde anslutas till alla mottagare som hade en videoutgång, t ex APR-4 och APR-5 men också ARR-5 och ARR-7. Tillverkad i olika versioner från 2:a världskriget till minst 1955 (datum för reviderad handbok).

Data: Pulslängd 0,5-100 μs, Pulsrepetitionsfrekvens 200-6 000 Hz, Kraftförsörjning 115/80 VAC, 400-2 600 Hz, 196 W. Vikt 21 kg.

Panelkontroller:
INCREMENT P.R. FREQUENCY – Ökning / minskning av pulsrepetitionsfrekvens
INTENSITY – Intensitet på oscilloskopröret
MODE OF OPERATION – Funktionsmod
MULTIPLY μ (mikro) SEC.BY – Multipliceringsfaktor
POWER SWITCH – Strömställare
P.R. FREQUENCY (K.C.) – Pulsrepetitionsfrekvens i kHz
PULSE DURATION – Pulslängd
PULSE POLARITY – Polaritet på pulssignal.
SW. FREQ. RANGE (CY) – Svepfrekvensområde
SW. FREQ. FINE – Fininställning svepfrekvensområde
TRIGGER GAIN – Kontrollerar amplitud på inkommande signal som triggar oscilloskopet
VIDEO GAIN – Videoförstärkning
PULSE POLARITY – Pulspolaritet

Oscilograf Cossor 339
Identifierad på havsbotten

Oscilograf Cossor 339 Ursprungligen byggd under andra världskriget och i produktion till 1947. Dubbelstråleoscilloskop som användes tillsammans med tongenerator för att utföra noggrann Lissajous-mätning av PRF, pulsrepetitionsfrekvens.
Data:
Frekvensområde 6-250 000 Hz i nio steg
Nätspänning 110/200-250 VAC, 50-60 Hz
Effekt 120 W
Vikt 20 kg
Kontroller mm;
EARTH – Jordning
Y1 SHIFT Y2 SHIFT – Y-lägeskontroller
X SHIFT – X-lägeskontroll
FOCUS – Fokusering
CONDENSER – Grovinställnng
VELOCITY – Fininställning
AMPLITUDE – Utbredning

Tongenerator SWEMA Frekvensområde 19Hz - 220kHz

Ej funnen

Trådspelare Webster 18

Två trådspelare av typ Webster 18 har återfunnits. Den ena återfanns i vraket och den andra 50 m NV vraket.
Webster var en vanlig ”civil” sekreterardiktafon som kunde användas för att spela in telefoni och andra hörbara sändningar. Vid TES (Teknisk Signalspaning) i princip endast pulsfrekvens och avsökning (svep). Trådspelarna kunde användas såväl för att spela in radiotrafik, som ljud från teknisk signalspaning. Tråden motsvarar band i en bandspelare. Dock var ljudkvalitén relativt dålig.

Radomer

Enligt radomritningen har det varit möjligt att montera 4 radomer under vingarna.
Efter att två radomer bärgades i maj 2005 har mycket arbete lagts ner på att finna fästena för dessa radomer.

Antenner

På samma sätt som radomer med tillhörande antenner lätt kunde sättas på / tas av, kunde man montera svärdantenner på ett antal förberedda platser på flygplanet.
På skissen ovan har de antenner och fästen för antenner, som verifierats, ritats in. Antennerna var av mahogny (omslutna av metallfolie) utom de under vingspetsen och aktern som var av homogen metall.

FRA ritning 2969 med positioner för antenner. Anteckningarna är gjorda efter 1952.

Antenn av typ AS-125. En fanns under den bakre radomen ovanpå flygplanskrovet. Den främre radomen återfanns vid sidan av flygplanet och det är troligt att det fanns en AS-125 även under denna, men någon antenn som kan knytas till denna plats har ej återfunnits.

Antenn av typ AT-49 för frekvensområdet 300-3000 MHz. Finns med i FRA materielförteckning från januari 1952.
Antennerna borde enligt FRA ritning 2851 från 52-03-03 ha varit monterade i radomerna på mittvingen men varken fäste eller någon sådan antenn har återfunnits.

Tillbaka till www.signalspaning.se